{"id":389,"date":"2024-02-21T13:42:40","date_gmt":"2024-02-21T18:42:40","guid":{"rendered":"https:\/\/sdgnuu.uz\/?page_id=389"},"modified":"2024-02-29T08:07:13","modified_gmt":"2024-02-29T13:07:13","slug":"issiqxona-effekti","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sdgnuu.uz\/?page_id=389","title":{"rendered":"issiqxona effekti"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-page\" data-elementor-id=\"389\" class=\"elementor elementor-389\" data-elementor-post-type=\"page\">\n\t\t\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-b9140e3 elementor-section-height-min-height elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-items-middle\" data-id=\"b9140e3\" data-element_type=\"section\" data-settings=\"{&quot;background_background&quot;:&quot;classic&quot;}\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-244fdec\" data-id=\"244fdec\" data-element_type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-9d46040 elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"9d46040\" data-element_type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h1 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">issiqxona <br> effekti<\/h1>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-2df26f0 elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"2df26f0\" data-element_type=\"section\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-33 elementor-top-column elementor-element elementor-element-74c008d\" data-id=\"74c008d\" data-element_type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-dda70b0 elementor-widget-divider--view-line elementor-widget elementor-widget-divider\" data-id=\"dda70b0\" data-element_type=\"widget\" data-widget_type=\"divider.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-divider\">\n\t\t\t<span class=\"elementor-divider-separator\">\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-33 elementor-top-column elementor-element elementor-element-7104ffb\" data-id=\"7104ffb\" data-element_type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap\">\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-33 elementor-top-column elementor-element elementor-element-fc1d28a\" data-id=\"fc1d28a\" data-element_type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-c3287e9 elementor-widget-divider--view-line elementor-widget elementor-widget-divider\" data-id=\"c3287e9\" data-element_type=\"widget\" data-widget_type=\"divider.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-divider\">\n\t\t\t<span class=\"elementor-divider-separator\">\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-fa1f80f elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"fa1f80f\" data-element_type=\"section\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-84fa4a7\" data-id=\"84fa4a7\" data-element_type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-97a023d elementor-widget elementor-widget-heading\" data-id=\"97a023d\" data-element_type=\"widget\" data-widget_type=\"heading.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t<h2 class=\"elementor-heading-title elementor-size-default\">Iqlim o\u2018zgarishi va issiqxona effekti<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-698b6af elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"698b6af\" data-element_type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t<div class=\"elementor-widget-container\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p><span style=\"font-weight: 400;\">Yerdagi hayot Quyoshdan keladigan yorug\u2018lik va issiqlik tufayli paydo bo\u2018lgan va davom etmoqda. Yerga yetib kelgan Quyosh issiqligining 30% koinotga qaytadi, qolgan 70% esa atmosfera qatlamida qoladi. Quruqlik, dengiz va atmosferada yig\u2018ilgan gazni o\u2018zlashtirilishi hisobiga Yer shari issiqlikni saqlab qoladi.<\/span><\/p><p><a href=\"https:\/\/public.wmo.int\/en\/our-mandate\/focus-areas\/environment\/greenhouse-gases\"><span style=\"font-weight: 400;\">Tabiiy issiqxona effekti<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> atmosferada qatlamida suv bug\u2018lari (N2O), karbonat angidrid (SO2), metan (SN4), azot oksidi (N2O) tufayli hosil bo\u2018lib, Yerda hayotni shakllanishiga sabab bo\u2018lgan tabiat hodisasidir. Bu gazlar Quyosh radiatsiyasining Yer yuzasiga yetib borishiga sharoit yaratadi, lekin Yerdan chiqadigan infraqizid nurlanishni yutadi.<\/span><\/p><p><b>Insonning issiqxona effektiga ta\u2019siri<\/b><\/p><p><a href=\"https:\/\/www.un.org\/en\/climatechange\/science\/causes-effects-climate-change\"><span style=\"font-weight: 400;\">BMTning Iqlim o\u2018zgarishiga<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> doir keltirgan ma\u2019lumotlarga ko\u2018ra: tabiiy yoqilg\u2018ilar \u2013 ko\u2018mir, gaz va neft kabilar iqlim o\u2018zgarishiga sabab bo\u2018luvchi asosiy omillardan biri hisoblanadi. Ular globar issiqxona gazlari chiqindilarining 75% ortig\u2018ini va karbonat angidrid chiqindilarning deyarli 90% tashkil etadi.<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Natijada, global isish va iqlim o\u2018zgarishiga olib keladi. Sayyora hozirda insoniyat tarixidagi har qanday vaqtga qaraganda tezroq isimoqda. Haroratning ko\u2018tarilishi vaqt o\u2018tishi bilan ob-havo sharoitlarini o\u2018zgartiradi va normal tabiiy muvozanatni buzadi. Bu esa odamlar hayoti va salomatligi hamda Yerdagi barcha hayot shakllari uchun juda katta xavf tug\u2018diradi.<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Ob-Havoga oid\u00a0 Ma&#8217;lumotlar Yaponiya meteorologiya agentligi qoshidagi <\/span><a href=\"https:\/\/public.wmo.int\/en\/our-mandate\/focus-areas\/environment\/greenhouse-gases\"><span style=\"font-weight: 400;\">Issiqxona Gazlari bo&#8217;yicha Jahon ma&#8217;lumotlar markazi<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> (<\/span><span style=\"font-weight: 400;\">World Data Centre for Greenhouse Gases<\/span><span style=\"font-weight: 400;\"> &#8212; WDCGG) tomonidan to&#8217;planadi va tarqatiladi. GAW Issiqxona gazlari bo&#8217;yicha ilmiy maslahat guruhi (SAG-GHG) dasturni ishlab chiqish bo&#8217;yicha maslahat beradi. GAW har yili issiqxona gazlari byulletenini chiqaradi, unda eng ta&#8217;sirli, uzoq umr ko&#8217;radigan issiqxona gazlari, karbonat angidrid (CO2), metan (CH4) va azot oksidi (N2O) ning so&#8217;nggi tendentsiyalari va atmosfera yuklari, shuningdek, kamroq gazlarning hissasi haqida qisqacha ma&#8217;lumot keltiriladi.<\/span><\/p><p><a href=\"https:\/\/www.nationalgeographic.com\/environment\/article\/greenhouse-gases\"><span style=\"font-weight: 400;\">Iqlim o\u2018zgarishiga doir tadqiqotlar<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> shuni ko\u2018rsatmoqdaki, kelgusi o\u2018n yilliklarda global harorat ko\u2018tarilishda davom etadi. Bunga asosan, insoniyat sababchi bo\u2018lib, issiqxona gazlari emissiyalari miqdori ko\u2018payishiga ta\u2019sir ko\u2018rsatadi. <\/span><a href=\"https:\/\/www.nationalgeographic.com\/environment\/article\/global-warming-effects\"><span style=\"font-weight: 400;\">Atrof-muhitga global iqlim o\u2018zgarishi allaqachon ta\u2019sir qilgan<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">. Muzliklar kamaymoqda, daryolar va ko\u2018llardagi muzlar erib ketdi, o\u2018simliklar va hayvonlarning yashash joylari o\u2018zgardi, daraxtlar erta gullay boshladi, tabiat muvozanati o\u2018zgardi.<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Barcha birlashgan holda, vaqtni behuda sarf qilmasdan chiqindilarga e\u2019tibor beraylik va issiqxona gazlari tufayli iqlim o\u2018zgarishi haqida xabarlar jamoat e\u2019tiborini ko\u2018proq jalb qilaylik.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>issiqxona effekti Iqlim o\u2018zgarishi va issiqxona effekti Yerdagi hayot Quyoshdan keladigan yorug\u2018lik va issiqlik tufayli paydo bo\u2018lgan va davom etmoqda. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"no-sidebar","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"full-width-container","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"disabled","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"disabled","footer-sml-layout":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-389","page","type-page","status-publish","hentry"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"admin_sdg","author_link":"https:\/\/sdgnuu.uz\/?author=1"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":" <a href=\"https:\/\/sdgnuu.uz\/\" rel=\"tag\">O\u02bbzbek<\/a>","rttpg_excerpt":"issiqxona effekti Iqlim o\u2018zgarishi va issiqxona effekti Yerdagi hayot Quyoshdan keladigan yorug\u2018lik va issiqlik tufayli paydo bo\u2018lgan va davom etmoqda. [&hellip;]","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/389","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=389"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/389\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5433,"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/389\/revisions\/5433"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sdgnuu.uz\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=389"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}